Kennedy Space Center

Nästa dag var det inplanerat ett besök hos NASA. Vi åkte i en stor bil som Åströms hade hyrt. Efter lite mer än en timme kom vi fram. 
Sandra var lycklig, vi hade sett ett antal delfiner i frihet. När vi var i Florida 1987 i samband med VM i BMX besökte vi också Kennedy Space Center ock kände igen oss lite grann. det har vuxit och tillkommit en stor hall med allt om rymdfärjorna. En intressant dag för oss alla. Micke och jag avslutade med en simulator som gick ut på att sitta med i en uppskjutning av rymdfärjan. De första två minuterna när startraketerna körs är både bullrigt och väldigt skakigt och skall vara som astronaterna upplever en uppskjutning i rymden.


Entren med NASA globen.

Provar hur man satt i Saturnuskapseln

Startraketer med bränsletank för rymdfärjan.

Efter NASA så åkte vi till Cocoa Beach och badade en timma. Skönt i vattnet och vågarna var stora. På hemvägen stannade vi i världens största och häftigaste surfshop, Ron Jon Surf Shop. Vi var tillbaka i huset i Kissemmi trötta runt halv nio efter att ha handlat i en special affär för naturlig mat, Whole Foods market.

Huset i Kissimmee o Universal Studios

 
Vi hyrde samma hus förra året och är mycker nöjda med både huset och läget, ca 15-20 minuter till SeaWorld och Universal Studios. Denna gång användes poolen flitigt.
Utanför huset ser vi också flera olika fåglar bland annat dessa gråa Florida storkar.
 
Första dagen var vi runt på ett stort Outlet i Orlando innan vi åkte till Walmart och fyllde på kylen. Sedan tillbaka till huset för bad och slappning.
Andra dagen åkte vi till Universal Studios. vi hade våran bil eftersom familjen Åström skulle gå länge i parken och sedan sova på Hard Rock hotel. I hotellpriset ingick det snabbpass till attraktionerna i parkerna för två dagar och det visade sig vara billigare än att bara köpa snabbpass som bi fick betala ca 850 kr per person o dag. Inträdet tillkom men var förbetald i Sverige. Det var så varmt att redan vid 10 på fm var jag alldeles blöt på ryggen och mage, så det blev inhandlat en snygg Simson t-shirt.
Marianne o Mathilda vilar lite vid Simsons
 
 
Draken på taket i nya Harry Potter staden.
 

Nya Simson t-shirten var skön i värmen

Tredje dagen var vi också i Universal Studios fast i den andra parken, Äventyrsparken. Här mötte vi upp familjen Åström och även 
familjen Johansson med Vivvi, Robin, Alva och Viktor. De bor annars på Svampvägen i Märsta och Viktor är gotbollskompis med Melker.
Här åkte vi i Harry Potter äventyret i slottet, berg o dalbana Double Dragon. Sedan var vi i Jurassic Park där jag åkte med en båt som avslutar med en vådlig färd nedför ett vattenfall. Vattensköljd i ansiktet och tröjan som vart riktigt skönt. Efter mat så blev det ett äventyr med Spiderman som var riktigt häftigt. Efter det så åkte Micke och jag den stora värsting berg omdalbanan Hulken som är riktigt lång och tuff. Efter det frog dig Marianne och jag oss tillbaka till vårt hus i Kissemmee


Ingång till Adventure Park.


Micke och Stefan har åkt Hulken.


Florida juni 2015

Då var det dax för Florida igen. Avresa 12 juni från Arlanda med SAS till Chicago. Incheckning i USA och sedan flyg med United till Orlando. I år hade vi hyrt bilar med Alamo vilket var bättre då vi tog ut bilarna vid terminalen, istället för att vänta på en buss dom tog oss långt ifrån terminalen. Vi åkte sedan och hämtade upp nyckeln till huset och handlade på Walmart som vi kände igen sedan förra året. Direkt när vi kom fram badade Mathilda och Melker.




Fantastiska solnedgångar


Det fanns vattensköldpaddor i sjön nedanför huset.


Etiopien 2014 vecka 2

 .
17 Nov
Frukost 7.30
Idag lämnar vi Bishofto kl 9. Bert och jag gav städtanterna 100 birr var och de blev glada. De gjorde verkligen ett bra jobb och var pigga och glada. Gelebo kom med Astrid strax före 9. Vi åkte igenom Bishofto och uppe i rondellen där de hade en stor propaganda affish med Nilendammen och Air Force.
 
                  
Sista Papaya juicen
 
Nilendammen och Air Force                                       
 
Vi åkte vägen förbi Air Force för att komma till den nya motorvägen som slutar lite före Addis. De hade även moderna betalstationer vid påfarten och avfarten till Addis.
 
    
Vi släppte av Astrid och besökte sedan ett hjälpföretag som hjälper prostituerade kvinnor att sy kläder och dukar m.m., så att de kan komma ifrån gatan och få ett bättre liv. Det är en svensk kvinna, Agneta som är med och driver detta. Köpte en julduk då det är svårt att köpa hem kläder. De driver även ett kafe där vi fikade innan vi lämnade den hårda Addis trafiken. Uppe i bergen stannade vi på Haili Gebreselassie Resort och åt mat. Flera europeer var där på träningsläger. höjden över havet är mer än 3000 m.
 
                     
 
Efter 1 timma till i bil så kom vi fram till Sululta där vi kollade några hotell innan vi fastnade för ett trevligt ett med några hyddor som vi också kunde bo i. I min hydda saknades sittring och lock på toaletten, men tyckte det kunde vara kul att sova där. Ingen spolning och inget toapapper. Efter lite kvällsmat som var avslagen då flera hade problem med magarna gick vi till rummen. Jag hade sagt till om toaletten och om papper som skulle fixas. Istället erbjöd dom mig ett rum i huset. Eftersom det var kyligt också på kvällen så tog jag rummet.
 
       
 
  

18 Nov
Tidig frukost 6.30
Frukosten var enkel, bestod av 1 kopp te och vitt bröd med en halva avokado som pålägg. Vi försökte komma iväg vid 7-tiden. Mycket trafik och mycket folk ute och gick. Barnen i sina skoluniformer både gick och sprang. vi kom fram runt kl 9 till Debre Libanos där vi såg många fattiga efter vägen. Efter att ha betalat fick vi guidning genom ett nybyggt museum som handlade mycket om Haile Selassie med familj och o. präster och annat.
 
                            Museumet
 
Sedan besökte vi tempel kyrkan där man måste ta av sig skorna innan man gick in. Mycket fint. Vi fick även titta in där damerna låg och bad. En rolig iakttagelse, de låg och bad och hade mobiltelefon på golvet framför sig. Vet ej om de hade någon text eller ett kors som de titta på. Därefter gick Bert och Björn tillsammans Med chauffören Gelebo och Turineh ca 50 m upp till en grotta medans jag, Pia och Annika stannade vid templet. Mitt knä klarar inte brant klättring speciellt ned.
 
        
 
Vi såg istället en bil med kransar och sörjare. Det skulle bli en begravning. Mycket gråt kring bilen som även ökade när de kom med kistan från kyrkan in i bilen. Troligen var det en högt uppsatt man som gått bort. Därefter besökte vi ett hus där munkarna höll hus. Inga kvinnor fick komma in. Turineh hade med sig 50 tvålar som han gick och delade ut till dem som arbetade där och övriga han såg. Man skall tydligen ge något och han vart nöjd. När vi åkte därifrån stannade vi vid tiggare och Turineh gick runt och delade ut bananer samt 1 birr sedel till ca 50 st. 1 birr = ca 40 öre.
På toppen hittade vi en restaurang där de flesta av oss åt spagetti med tomatsås. Vi gick sedan ned på en knölig sig så att vi kom till den Portugisiska bron som är från 1500 talet. Under regnperioden är vatten flödet mycket kraftigt, nästan upp till valvet på bron.
 
       
 
 

Nu var vi färdiga och åkte tillbaka mot Addis Abeba. 1 timme innan gjorde vi stopp vid hotellet i Sululta. Ägarna hade bott i Sverige och pratade bra svenska. De bjöd på Ingera med böner,stark sås och ben från get. Efter det blev det kaffe ceremoni i ett speciellt hus.
 
    
 
Vi kom till RAS hotell strax före kl 6, och avslutade kvällen med lite soppa.
 
19 Nov
Frukost kl 8
Vi gick ut och tog oss först till posten för att köpa en Etiopisk kalender som är kul att ha. Fortsatte sedan att gå uppför Churchill road och sedan tillbaka till RAS Hotell. Eftermiddagen blev också lite shopping i samma område. Avslutning med middag på hotellet.
          
 
 Kanonen Tjocka Berta

20 Nov
Frukost kl 8
Bert, Björn och jag gick till Hotell Lido som vi bodde i 2009. De håller på att byggs ett nytt hotell som är flera våningar högt. Enligt Bert o Björn har det inte hänt mycket sedan förra året. De hade sagt att det skulle öppnas 2013, men pengarna kanske har tagit slut. En butik hade öppnats i gatuplanet ut mot gatan- En KTM Mc butik i Addis!
 
 
Vi tog sedan en kopp kaffe nere vid Churchill Road. Innan vi gick tillbaka gick vi över gatan för att köpa halssmycken i silver. Lite trängsel vid parkeringen som var avspärrad. Bert lyfte upp snöret så jag kunde gå under. Då knuffade en kostymklädd man Björn och sedan satte han fram ett ben. Då kände Björn att någon var i hans högra ficka och tog 70 birr. Snabbt vände Björn sig om och tog ett riktigt stryptag på den som stod bredvid. Han blev rädd och släppte pengarna på marken. Åter till hotellet. Eftermiddagen var uppbokad med att först gå till Svenska abassaden för lunch med ambassadör Jan Sadek. Vi fick en liten visning av nedervåningen och en välkomstdricka. Sedan vart vi placerade i matsalen. Förrätten var en blomkålssoppa sedan en wook med räkor. Till efterrätt var det en utsökt cheescake. Vi hade ett trevligt samtal och Pia interjuvade Jan för Tenaestelin.
 
                

Vi fick sedan transport av kulturattachen till Universitetet där Astrid von Rosen hade ett uppskattat föredrag om familjen och Etiopien. Karl Gustav von Rosen har gjort mycket för Etiopien. Efteråt blev alla bjudna på kaffe och det vart småprat med andra Etiopier. En man som hette Brouke Gabrie kände väl igen mina föräldrar Majken och Noa. Han gillade Noas humor och hade övat engelska med Majken. Kul att det finns några kvar som kommer ihåg från 50-talet.
          
Kvällen avlutades på hotellet med middag och Astrid hade bjudit 2 etiopiska vänner på mat. De hade båda bott och bor i Stockholm. Jag fick Workafes bredvid mig och det visade dig att han jobbade för barnhemmet Awassa. Jag hade ju träffat honom i Stockholm i våras. Mycket trevligt samtal som också gav mig möjligheten att bo hos honom i Addis och besöka barnhemmet någon gång.

21 Nov
Frukost kl 8 och sonen fyller 37 år idag. Bert och jag tog oss till Etiopian Airways kontor för att bekräfta vår hemresa. mycket folk som köade men mitt SAS guldkort gav oss direktservice. Vakten till och med tog min könummer och ledde oss till en lucka för Star Alliance. Sedan gick vi och köpte några presenter innan vi tog oss tillbaka för lunch.

Kl 13.30 var det bokat för PLAN att hämta upp oss och besöka vårt fadderbarn Rediet.
Rediet är 11 år, har 20 minuters gångväg till skolan. hon vill bli doktor och gillar att springa, som många andra etiopier. Det var kul att träffa henne i deras hem med mamman och andra släktingar och vänner som kom och gick. De hade fint i samlingsrummet med soffor, hörnskåp och bokhylla med fint porslin. En liten TV fanns också. jag gav henne lite småpresenter som ritblock och pennor, hopprep för henne och långrep för flera, 5 förpackningar såpbubblor samt en Dalahäst. Hon vart glad och visade hur man hoppar hopprep och gjorde sedan en teckning till mig. vi vart bjudna på kaffeceremoni innan vi PLAN transporterade oss till RAS Hotell.
 

 
            
 
Vi avlutade kvällen med en middag och tog adjö av Astrid som hade hemresa på natten.
Nov 22
Frukost kl 8 sista dagen. Vi gick runt och shoppade det sista. Annika, Bert och jag tog också en eftermiddagsfika vid serveringen bredvid den stora lejon statyn.

                     
 
Dax att lämna rummet och vänta på att Gelebo kommer och hämtar oss. Det var ett trevligt rum med ganska nyrenoverat badrum. Men VVS i Etiopien är det lite si och så med. Duschen såg bra ut men vattentrycket gjorde så att det bara gick att duscha med handduschen.
 
                     
 
Gelebo kom redan vid halv sex och vi lämnade RAS hotell för att åka hem till Gelebo och äta en sista Etiopisk middag. Trevligt men familjen åt för sig. 
 
                   
 
 
 
Sedan blev vi skjutsade till flygplatsen för hemfärd till Arlanda. Vi hade tid på oss och allt gick bra. Planet vart en halvtimma sen iväg och vi landade tjugo i sju på morgonen. Så var det dax att säja adjö för en intressant och trevlig resa.
 
 
 
 
                              
 
 
 
 
 
 
 
 

Etiopien 2014 vecka 1


Flyget gick bra 8 tim utan förseningar.Vid ankomsten blev vi testade mot feber nu i Ebola tider. Det var Björn och Pia, Bert, Annika Smith och jag som möttes av
Gelebo på flygplatsen. Astrid, Birgitta och Dembo skulle stanna i Addis Abeba 2 dagar.Gelebo och vi fem åkte till RAS Hotell i Addis Abeba för att kolla upp att vår bokning från 18 nov är ok, vilket den var.
 

Efter en stökig bilresa med köer och dåliga vägar kom vi fram till vårt Bishofto och Air Force Office Hotell. Vi fick välja ut våra rum och det fanns inget fungerade vatten på dagen. Mitt rum är ok i gamla förläggningen där svenskarna bodde under 1950- talet.
 
       
 Bilder på mitt rum i Air Force Office Hotell
 
Vi tog första ölen, och sedan kom f.d.rektor Tiruneh och åt med oss. Han fick sedan en gammal Nokia mobil av mig och blev riktigt glad. 
 

Sedan besökte vi Officer Sport Club Hotell där vi fem beställde var sin kaffe Macchiato. Tyvärr var mjölken slut så det blev öl igen. Vandring på gatan till centrum och sedan tillbaks till vårt hotell för avslutning med Dorowot.
9 nov
frukost 8.30. Härlig Papaya juice. Vi hämtades av Tiruneh och gick till en fotbollsplan i närheten av vår skola, där var lagen uppställda och vi fick några röda rosor av dem. Pia arrangerade och vi delade ut tröjor från Viggbyholm IK. Vi fick sedan lite bröd, popcorn och kaffe emedan det spelades lite fotboll. Det fanns numera också tjejfotbollslag som vi supportrar.
 
   
Efter det tog vi oss hem till en familj som var nygifta. Kvinnan Almas har bott hos rektor Tiruneh
som stöttat henne. De fick nu bröllopspresenter av oss. Sedan gick vi hemåt och passerade deras hemgjorda TV antenn.
         Hemgjord TV antenn
                                    
 
10 nov
Frukost 8.00
 Hämtning av Tiruneh igen. Vi hämtade upp skolsaker och åkte till 2 nya skolor, Hora School som var mindre och hade 80 elever från 4- 8 år. En gammal f.d anställd på Air Force var också där och hjälpe de fattigaste eleverna. Vi delade ut ritblock,och pennor. Lärarna och rektor fick också material.
Sedan åkte vi till en större skola, Tule Dimtu school. Rektorn sade att det fanns 900 lärare i Bishofto i 24 skolor.
Eftermiddagsmat hos Tiruneh med de 6 sponsoreleverna som fick kläder av oss.
 
           
11 nov
Frukost 8.00
Vi gick sedan till vår skola och besökte samtidigt några av våra gamla hus. Pia och Bert åkte med Tiruneh och hämtade upp det sista materialen som skulle delas ut. Eleverna sjöng som vanligt och trängde sig fram få närkontakt med oss.
 
       

På kvällen blev det mat hos Mekdims familj och presentutdelning. Här skänkte jag en Iphone som vår dotter Sandra skänkt till oss.Gissa om hon blev glad!
 
       
Mekdim får sin Iphone

12 nov
frukost 8.00. Idag blev det Avoka
Idag gick vi runt bland husen med Birgitta som är dokumentärfilmare, frilans och mest för SVT.Vi fick först komma in där RAS Hotel har legat. Säkerhetsvakten frågade en högre chef och det gick bra. Av hotellet fanns det lite rester som del av uteplatsen. Nuvarande ägare av marken har planerat nytt hotell i flera år, men eftersom det är planerat för högt så får de inte tillstånd att bygga. Just nu byggs det en riktig mur runt området.
Nästa stopp blev inne på det kommunala området där hus nr 1 står kvar och är kontor. Där bodde Thergens.
 
       
                               Thergens hus nr 1       Vårat ombyggda hus nr 2.

Vårt hus nr 2 verkar vara tillbyggt, bredare och ny takprofil. Vi fick inte klart med tillstånd att filma så det blev bara några bilder - bild på Thergens hus nr 1. Sedan gick vi in på området där Berts hus låg. en liten hund som vaktade blev snabbt kompis med oss. Ingen var hemma så vi gick runt och kollade in den gamla poolen som vi badat i när vi bodde i Bishofto.
 
Gamla poolen som Berts pappa anlagt.
 
Undra om det var där jag kom under vatten första gången? Efter det gick vi till von Rosens hus med utebyggnaden som vi bodde i första tiden när vi kom till Bishofto. Nu var det Air Force musikorkester som bodde där och övade i von Rosens vardagsrum. Tillbaka till hotellet för lunch. Björn träffade en general från Air Force som skulle undersöka möjligheten för oss att få besöka Air Force och att Birgitta också skulle få filma. Tyvärr gick det inte att ordna på så kort tid, kanske nästa år om det anmäls i god tid.
 
      
Von Rosens hus med utehuset som vi har bott i.
 
 Efter lunch gick vi tillbaka till husen och besökte nu Virvings hus. En ny mur och grind gjorde att vi måste banka på den och en kvinna kom och stängde snabbt då hon kunde inte engelska. Efter några minuter och nya bankningar kom sonen i huset och öppnade. Vi vart insläppta och kunde gå runt och kolla och Birgitta filmade. Björn, som sedan gick in själv med sonen i huset han bott i 10 år.
 
      
Nya muren vid Virvings hus.
Därefter gick vi till gamla badplatsen och tog oss en simtur i det gröna vattnet. Det var första gången jag badade i Hora sjön sedan 1958. Det var sedan skönt med en dusch i Berts rum då min varmvattenkran inte fungerar,står bara och droppar. Avslutning med mat på hotellet.

13 nov
frukost kl 8.00
Efter det kom Birgitta och Dembo med kameran till vårt hus, där jag blev intervjuvad om tiden i Etiopien och vad jag kände för återbesöket. Sedan var det Berts tur.
 
  
Vi var klara vid 11-tiden och gick in mot Centrum. Bert ville skaffa ett simkort till telefonen för att ringa här. Fick då reda på av Björn och Pia att det behövs både ett kort och kopia på passet. Det blev en snabbfotografering för bara 50 Birr, ca 20 kr för 4 kort. Sedan  blev de en kaffe Macchiato för 10 Birr för oss båda, 4 kr.
   

Mat, lite vila och sedan tog vi en öl och fixade iväg iväg några elektroniska vykort när vi hade bra kontakt på WiFi. Avslutning med mat på hotellet.

14 nov
Frukost 8.00
Halv tio gick vi till Centrum. Bert och Björn skulle köpa sim-kort på telefonbolaget. Kvinnan som tog emot oss sade att de var slut. Efter diskussioner hänvisade hon till en kvinna som hade hand om försäljning. inga problem- det fanns många kort där. Sedan letade Björn upp var veteranerna från Air Force höll till. De hade varit där tidigare och nybygget som de höll på med har stått still i flera år p.g.a brist på,pengar. Vi blev inbjudna till åldermannen och några till och diskuterade och visade våra kort. Bert hämtade också Birgitta och Dembo, så Birgitta kunde filma och interjuva lite grann. Några kände igen våran boy Bekele som fick jobb på fotolabbet när vi flyttade till Asmara 1958.
       
På väg till flygveteranerna     Kaffe och genomgång av bilder.

Sedan gick Bert och jag till banken och växlade in 300 USD vilket var komplicerat och tog minst en halvtimma. Resten av dagen tog vi det lugnt på vårt hotell. Turineh kom på ett snabb besök och levererade berberi till Pia och Annika. Vi beställde också för leverans på lördag. Vi tog sedan en gruppbild innan Birgitta och Dembo blev hämtade av Gelebo för transport till flyget hem. Mat på hotellet. 
 
  
På trappan vid svenskmässen. Dembos mat sista dagen, en typ av Dorowot.

15 Nov
frukost kl 8.00
Vi gick idag längs våra gamla hus och gick sedan ned till Air Force Office Club nr 2, som ligger nere vid stranden av Hora sjön. Kaffe och en öl innan Björn, Bert och jag gick en bit bort längs med sjön och gick upp mot toppen, där det låg en mysig restaurant som tyvärr var uppbokad. Det skulle bli en bröllopsfest. Vi tog oss sedan tillbaka till Air Force Office Club 2 och åt mat, som för min del blev friterad fisk som var god.
         
Andra sidan av Hora sjön.  Restaurang som var uppbokat för ett bröllop  
                              
Tillbaka till vårt hotell för eftermiddagskaffe. på kvällen kom sedan Tiruneh, Mekdim, Almas med man och åt middag med oss, De höll på med mobilerna de fått av oss och Mekdim var fortfarande jättelycklig över sin Iphone.

16 Nov
frukost 8.00
Vi skulle gått ut i Bishofto halv tio, men då kommer Annika och hade problem med hennes resväska.
Koden gick ej och efter lite testande lyckas Björn få upp låset. Tydligen av knappen för kodningen kommit i fel läge och koden lite ändrad. Annika, Bert och jag tog sedan en promenad, medan Pia och Björn besökte en gammal Air Force man som är pappa till Tommy Fabricius. Intressant och gå vid butikerna och se vad de säljer. Allt från delar till klockor till stora färgade madrasser, kylskåp och TV apparater. Lunchen idag har vi med Astrid von Rosen, som är inbjuden av Pia. Resten av dagen tog vi det lugnt och avslutade sedan med
middag.
 
.       
 En urmakare på gatan

Irish coffe

Irish coffe efter maten utanför hotell Saint Augustin


BARCELONA 7-9 Maj 2012

Lyckades vinna träningspriset år 2011 på Shimano Nordic. Det fick bli en resa till Barcelona med Marianne. Ett litet tillägg på resechecken i slutet av januari var ok. En vecka senare hade Spanair gått i konkurs och vi måste fixa ny flygresa. Ticket hörde av sig och ny resa med Norwegian bokades för 1800 kr extra.
7 juni blev vi skjutsade med snälla grannen Eskil till Arlanda. Flyget med Norwegian gick i tid 06.50 och landade 10.20 i Barcelona. Vi hade studerat resetips i en pocketbok,  Topp 10 Barcelona där de rekommenderade Barcelonakort eller annan kort med gratis resor som kunde köpas i Turistbyrån i Barcelona. Nu såg vi en turistbyrå redan på flygplatsen där vi köpte korten. Då ingick även tåget till Barcelona och bytet till deras tunnelbana eller Metro. Hotellet Sant Agusti ligger väldigt centralt, 200 meter ifrån den omtalade gågatan La Rambla, ficktjuvarnas paradis. Vi vilade någon timma och gick sedan La Rambla ned till Hamnen och ett shoppingcenter. På tillbaka vägen såg vi män som matade duvor o trutar och som satt på honom och åt! Vi själva gick upp på La Rambla igen och åt lite lätt.
Andra dagen började vi att efter frukost gå ned till Barca beachen för att sola och eventuellt doppa oss. Det blåste och gick vågor och vädret var inte riktigt klart så det blev bara att känna på vattnet. Vi tog sedan bussen upp till den stora öppna platsen, Plaza Cataluna där vi gick upp i varuhuset Corte de Ingles översta våning och fikade. De har panoramafönster med fin utsikt över Barcelona. Gick sedan tillbaka mot vårt hotell. Innan vi var framme så stannade vi upp och tittade på en som var uppmålat och spelade staty. Då blev en turist nedstänkt bredvid Marianne och en man skulle torka av honom. Marianne reagerade snabbt och varnade honom och avvärjde troligen en fickstöld.
Efter att ha tagit en kopp kaffe på rummet så gick vi till Katedralen och åkte även upp på taket och fick en bra utsikt över Barcelona. Efter det gick vi till Picasso museet och köade en stund. Intressant med Picassos olika perioder med olika typer av målningar o konst. Kvällen avslutade vi med att äta på torget utanför vårt hotell.
 
Vi vaknade vid nio och konstaterade att vi nog var hade varit riktigt trötta. Sen frukost och iväg till Palaue Guell, bara något kvarter ifrån hotellet. Den fantastiska byggnad som var byggd 1886-1888. Åter till hotellet för lite kaffe innan vi tog tunnelbanan till Sagrida Familia, den stora kyrka som aldrig blivit färdig. Arkitekten Antoni Gaudi som satt sin prägel i Barcelona omkom 1926 när han blev påkörd av en spårvagn. Nu beräknas den bli klar till år 2026, alltså 100 år senare. Efter det blev det ett annat av hans hus, La Pedrera
 
 
Colombusstatyn i början av La Rambla
 
Nakencykling. Förmodligen en protest mot oljeindustrin
 
 
Det dansande ägget. En årligen återkommande tradition i Barcelona
 
Palau Güell
Utanför Park Guiell
linbana vid hamnen

Resans höjdpunkter

Resans höjdpunkter

Vi har upplevt så mycket under dessa dagar men vi skall försöka ta med det bästa. Supercrossen i San Boyd stadion var ju planerat som ett mål på resan och givetvis en av höjdpunkterna. Fantastiskt att se de långa hoppen de gör utan att det ser farligt ut. Verkligen utveckligen på motocrossen!

Här intar vi vår plats vid insläppet 12.30

Nicklas favorit Ryan Dungey högt upp i luften.

Thor montern visade Totte Hallmans utrustning från 60-talet.

Ryan Dungey skriver autografer i depån.

Ryan i ledning i tävlingen som han vann.

och så tittade vi på en otrolig BMX uppvisning

Graderar vi sedan så är Grand Canyon det bästa på resan. En timma i helikopter och en halvtimma på marken var verkligen en upplevelse. Det var dyrt men jämför med 2 dagar i bil med övernattningar och bara se Canyonen från något ställe, då var detta värt varenda krona.

Limosinen som hämtade oss på Luxor hotell.

Vi har nyss lyft med helikoptern och ser pyramiden Luxor hotell, som vi har bott 3 nätter i.

Hoover dam som försörjer både Kalifornien och Arizona med elektricitet.

här ser man betongväggen.

På väg in över Grand Canyon

Colorada river som rinner igenom hela Grand Canyon.

Här står vi på fast mark inuti Grand Canyon.

Picnick med vår pilot Tim.

Alcatraz i San Francisco var ju verkligen sevärt och intressant. En så bra guidning genom inspelade band i hörlurar var mycket bra! Att få höra historier om rymningar och kidnappning av fångvaktare. En enda fånge har klarat att rymma, men de vet inte om han drunknat eller flytt till annat land, i Sydamerika påstås det att någon sett honom.

En bil som man använde på fängelset

Detta visar hur fången tillverkat en tving för att få isär gallret

Fängelsekorridoren

En toalett för fångarna

San Francisco som helhet var mycket bra. Våran busstur med en galen tjej, Kattie som pratade på och skrek och hejade till folk på uteserveringar och andra bussar. Kolleger sa att du är inte klok Kattie.

 

Sjölejonen som låg på stranden innan Santa Barbara var en upplevelse. Lägg till de fåglar och ekorrar som letade mat i gruset. En ekorre kom fram till Nicklas och ställde sig på bakbenen och sträckte sig.

 

Rundturen när vi var på Universial Studios var också mycket bra. Synd att showen med de tekniska effekterna inte kunde visas när vi var där.

Rundturen i Hollywood var också kul. Vår guide och chafför gjorde flera saker, bara speciellt för oss! Tror nog att han säger så till de flesta.

Bästa boendet

Det supertrevliga hotellet Normandy Inn i Carmel, som vi fann av en ren slump när vi åkte till beachen innan vi skulle leta efter ett  motell. Luxor i Las Vegas var också superfint men känslan av att allting var för stort. Motell Super8 i närheten av Venice Beach var också överraskande bra.

Bästa maten

Harley Davidsson Cafe i Las Vegas tät följd av pastan i närheten av Marina del Rey, ligger nära Venice Beach


Los Angeles Maj 2012, sista dagarna

Då börjar vi närma oss slutet på resan. Efter frukost på Ramada motell skulle vi försöka slutföra

området. GPS:en visade nästan 8 mil,inte miles! Så då sökte vi butiker inom 5 miles, c:a 8 km. De fyra första hade antingen flyttat eller var någon Surfbutik som kanske beställt hem några skor någon gång. Till slut hamnade vi i en DP-butik som hade lite av Converse, men inte alls det vi sökte. Vi frågade tjejen i kassan var de hade större sortering och  i Santa Monica skulle det finnas flera butiker på en gågata med butiker. Där hittade vi en ren Conversebutik med ett skyltfönster med bara skor i rött och blått som bildade USA:s flagga.Här kunde vi göra nästan hela vårt inköp, bara Mathildas stövelsko och en färg till Tyra fanns inte. Därefter fann vi en Victorias Secret. Där kunde Nicklas slutföra beställningar till Tine och Katrine. Sedan var det dax att åka på besöket till Shimano i Irvine och efter lite köer i början flöt det på riktigt bra enda till Huntington Beach, 20 minuter innan vi skulle vara framme. Då vart det tvärstopp i alla riktningar. Körbanan för mötande var helt tom , så en amerikansk tjej hoppade över och bad Nicklas att ta ett kort på detta sällsynta. De verkar aldrog att upplevt detta förrut. Efter 1 timma gav vi upp och sneddade över alla filer och svängde av över en refug till Huntington Beach. Vi hade tur att flera andra hade gjort likadant och det fanns luckor i filen.

Helt rent i motsatta körbanorna

Och tusentals bilar bakom oss,som vi kunde se när vi körde tillbaka

Det visade sig sedan att en kvinna kört rattfull och kört in i en stolpe för elledningarna, som fallit ner över alla körbanorna. Enligt någon nyhetssajt skulle det tagit totalt 9 timmar att klara av allt, men vi vet inte hur länge det var totalavstängt. Vi åkte till Long Beach och checkade in på vårt sista motell. Vilade lite och tog sedan ner till hamnpiren och parkerade. Fört lite shopping av en nödvändig väska för Nicklas för att få hem allt vi köpt. Sedan avslutade vi med en god tornfiskfile i en restaurang längst ut på piren.

Nere vid piren vid Long Beach

 

Fyren vid Long Beach

Sista dagen och det var grått väder igen. Los Angeles har inte haft så bra väder som Las Vegas.

Checkade ut och åkte till en Mac Donalds för frukost. De hade en verklig bra gröt med stora blåbär som vi köper hemma. Sedan åkte vi tillbaka till Santa Monicas shopping område och gick in i en annan skobutik med häftiga skor. Här hade de Mathildas stövelsko och ett par gula till Tyra. Nicklas shoppade också till sig själv och till Sandra Ö. Solen hade nu kommit fram och vi åkte längs beacherna vid Santa Monica och Venice Beach och sedan tillbaka till Avis med hyrbilen. Resan  i Californien var nu slut.

 

Då var vi på flygplatsen för hemfärd

En extra väska som inte var med på resan till LA


Carmel-Los Angeles Maj 2012, dag 8

Vaknade upp i vårt fina rum och tittade ut. Molnigt och bara 11 grader. Vi som hade tänkt bada i poolen och vara kvar till lunch. Nu tog vi istället en promenad upp på gatan med alla butiker med målningar och konst. I köpte några t-shirts och gick tillbaka för att checka ut. Vid utcheckningen sade jag att det var synd på det dåliga vädret. Då sade föreståndarinnan att så här brukar det vara här i Carmel. När vi väl kom ut och åkte med den otroligt vackra road nr1,speciellt från Carmel och ned till Santa Barbara var det också mycket växlande väder. Vid lunchuppehållet i San Simoen var det soligt men lite blåsigt. När vi närmade oss Santa Barbara var det otroligt blåsigt. Vi såg också lite sjölejon och tänkte stanna och ta bilder men åkte vidare, då vi såg el hel stand med bara sjölejon. Vi stannade och fotade dem. Det var mycket folk som tittade och det kom också fram tama ekorrar och ville ha mat när vi gick på en grusgång mellan bilparkering och stränderna. Sjölejon låg mest och slöade och såg ut som jättesilverfiskar där de låg. Vi uppskattade att det var mellan 500 -1000 st som var bara på en beach! Vi stannade inte så länga för det blåste otroligt mycket. Vi har nog aldrig upplevt en sådan kraftig vind tidigare.

Framsidan an Normandy Inn
Promenad längs äffärsgatan i Carmel
En klocka hänger i minnesmärket
Efter vägen Road nr 1 från Carmel mot Santa Barbara

Flera sådan här broar passerade vi

Road 1 tog tillfälligt slut vid Santa Barbara och vi gjorde ett uppehåll nere vid den stora piren och gick ut längst ut i solskenet och vinden var inte alls så kraftig här. När vi gick tillbaka stannade vi en stund vid en skate och BMX park som det var livlig aktivitet i. Jag tänkte även här tillbaka för 20 år sedan då jag ensam åkte till Santa Barbara för att göra upp avtal med Powell Perralta som låg i Santa Barbara. PÅ den resan träffade jag också deras team med Tony Hawk som jag fick signerad poster av. Den som ingen ville ha hemma och jag kastade. Mest kända idrottsman i USA bland unga, och hade varit värd en hel del vid försäljning på nätet. Efter att ha åkt igenom Ventura tog vi beslut att åka till LA och samma Super8 motell som förra onsdagen. Vi diskuterade att åka in på Mac Donalds för en fika och kunna koppla upp oss på nätet för att boka rum. Förra onsdagen var det lugnt så vi åkte dit bara. Men när vi kom dit så fick kunden före oss sista rummet! Men vi fick tips om Ramada motell närmare Marina del Rey och vi provade där och det gick bra. Ännu bättre rum men lite dyrare. En promenad och lite pastamat innan vi var tillbaka på rummet.
På piren i Santa Barbara
Här törs vi inte gå in!
Annorlunda stil på en surfbräda

San Francisco-Carmel Maj 2012,dag 7

Dagen började med att vi fick frukostkuponger och beskrivning hur vi skulle gå till ett cafe ett kvarter bort. Det vart den första riktiga amerikanska frukosten med pannkaka, ägg och bacon. Sedan checkade vi ut och lämnade väskorna kvar och gick ned till Fishermans Wharf för att ta båten ur till Alcatraz. Vi hade köpt biljetter dagen innan till 11.30 båten, då alla tidigare redan var slutsålda. Under högsäsong är det 1 veckas förbokning. Båtturen tog c:a 30 minuter och vi kunde också se den berömda dimman som kommer och lägger sig över inloppet, så vi såg bara överdelen av Golden Gate bron. På Alcatraz vart vi mottagna med information och var man kunde gå och hämta hörlurar med inspelad guidning. Det var en mycket bra tur och en av höjdpunkterna på resan. Vi hoppade på en båt och var tillbaka vid piren vid två-tiden. Lite mat, hämta bilen och bagage, så var det dax att lämna den mysiga staden San Francisco.
Vi körde nu söderut och efter en halvtimme var vi inne på Road nr 1, som var riktigt mysig med fin utsikt över klippblock och några sandstränder. Vi gjorde 2 snabbare stopp  och tog lite bilder.Omkring Santa Cruz var det några sträckor som påminde om Sverige och vi tyckte också att den inte är så speciellt, så vi kan nog dra till Los Angeles redan nästa dag, onsdag.
Vi började leta ett motell i Carmel och såg en skylt om Carmel of the Sea, så vi åkte ned till havet och tittade. Vi upptäckte en riktigt mysig liten stad som är tillhåll för mycket konstnärer och även artister. Vi passade på att fråga priser för övernattning på ett hotell på tillbakavägen som såg riktigt mysigt och fint ut. Det visade sig att vi fick ett dubbelrum för 140 USD med frukost, fri parkering och internet, så vi tvekade inte. Ett bra  motell med frukost har vi betalet 120USD, så 20 extra USD  var det verkligen värt, Stort fint rum och i badrummet var handdukar och början på toapappret vikta som solfjädrar. Efter dushning och lite relax gick vi en sväng och tittade i några butiker som fortfarande var öppna. Vi avslutade kvällen med att äta Italienskt med första glaset rödvin på resan.
Dagen började med att vi fick frukostkuponger och beskrivning hur vi skulle gå till ett cafe ett kvarter bort. Det vart den första riktiga amerikanska frukosten med pannkaka, ägg och bacon. Sedan checkade vi ut och lämnade väskorna kvar och gick ned till Fishermans Wharf för att ta båten ur till Alcatraz. Vi hade köpt biljetter dagen innan till 11.30 båten, då alla tidigare redan var slutsålda. Under högsäsong är det 1 veckas förbokning. Båtturen tog c:a 30 minuter och vi kunde också se den berömda dimman som kommer och lägger sig över inloppet, så vi såg bara överdelen av Golden Gate bron. På Alcatraz vart vi mottagna med information och var man kunde gå och hämta hörlurar med inspelad guidning. Det var en mycket bra tur och en av höjdpunkterna på resan. Vi hoppade på en båt och var tillbaka vid piren vid två-tiden. Lite mat, hämta bilen och bagage, så var det dax att lämna den mysiga staden San Francisco.
Frukost vid Pats cafe
Äkta amerikansk frukost med pannkaka,ägg och bacon. Gott!
San Remo:s firmabil
På väg uy mot Alcatraz
Den berömda dimman som lagt sig över Golden Gate bron. Ser bara toppen av bron.
Sällskap av en större fiskmås som bara hade ett ben. Den följde båten på låg höjd, om någon skulle ha lite
mat att kasta i sjön.
Information om Alcatraz och var vi kunde hämta ut guide via hörselsnäckor.
Övervakningstornet
Ful fisk bakom galler
Korridor med celler
Vi körde nu söderut och efter en halvtimme var vi inne på Road nr 1, som var riktigt mysig med fin utsikt över klippblock och några sandstränder. Vi gjorde 2 snabbare stopp  och tog lite bilder.Omkring Santa Cruz var det några sträckor som påminde om Sverige och vi tyckte också att den inte är så speciellt, så vi kan nog dra till Los Angeles redan nästa dag, onsdag.
Vi började leta ett motell i Carmel och såg en skylt om Carmel of the Sea, så vi åkte ned till havet och tittade. Vi upptäckte en riktigt mysig liten stad som är tillhåll för mycket konstnärer och även artister. Vi passade på att fråga priser för övernattning på ett hotell på tillbakavägen som såg riktigt mysigt och fint ut. Det visade sig att vi fick ett dubbelrum för 140 USD med frukost, fri parkering och internet, så vi tvekade inte. Ett bra  motell med frukost har vi betalet 120USD, så 20 extra USD  var det verkligen värt, Stort fint rum och i badrummet var handdukar och början på toapappret vikta som solfjädrar. Efter dushning och lite relax gick vi en sväng och tittade i några butiker som fortfarande var öppna. Vi avslutade kvällen med att äta Italienskt med första glaset rödvin på resan.
På väg Road nr 1
Blåste och gick vågor
Denna minnestavla var det enda som var kvar av ett hotell som aldrig hade några gäster.
Familjen Coubern väntade på järnvägen som aldrig blev färdig och fick skydda hotellet mot arga invånare i
staden. Först vart det skadat av jordbävningen 1906, sedan nedbränt. Fick sedan lämna plats för Road nr 1.
Innergården på Normandy Inn. Vi bodde i högerhörnet.

San Francisco Maj 2012, dag 6

Efter att ha sovit lite längre så tog vi en sen frukost vid halv tio. Det var tur för frukosten var bara till halv tio så vi hann ta innan de plockade bort. Eftersom vi skulle vara i centrum av San Fransisco gick vi in på nätet och letade hotell till rimlig kostnad. Vi bokade ett litet hotell, San Remo som låg i närheten av Fishermans Wharf. Checkade ut och körde c:a 1 timme. Vi passerade lite av Silicon Valley och Microsofts område. När vi kom till Mason Street visade det sig att hotellet låg längst ned i en av de största backarna så vi tog en vända upp och ned med bilen. Synd att det var stopplikt i korsningarna, vi kunde inte köra så vi flög som i Bullit filmen. Efter incheckningen och parkering gick vi mot Fishermans Wharf och åkte med på en sightseeing som det visade sig tog 2 timmar. Det var öppna tvåvånings bussar, så när vi kom i närheten av Golden Gate bron blåste det mycket kalla vindar. När touren var slut gick vi in och åt på en restuarang,  Wipe Out som hade surfing tema. Misstag igen. Vi tog in vitlökspizzabröd som starter och delade på och jag tog sedan Fish and Chips medan Nicklas tog en hamburgare. Vi fick in var sin öl och 6 brödbitar som vi började med. Då kommer huvudmaten med överfyllda tallrikar som minst räckt för tre! Givetvis fick man lämna hälften. På kvällen hade vi tänkt oss en Italiensk restaurang vid hotellet. Vi gick och tittade lite i affärer och ute på piren var det tillhåll för sjölejon som bosatt sig där. De får bra med mat i viken och klarar sig bättre mot hajar. Vi har också hunnit med att åka kabelspårvagn som det bara är att hoppa på vid hållplatser som ligger vid vägkorsningarna. Egentligen skall man ha biljett med de säger att man bara skall kliva in. Första åket fick vi stå på insteget och bara hålla oss i ledstången. Häftigt. I båda spårvagnarna vi åkte var det stora svarta amerikaner som skötte spakarna för att få drag med vajern och en annan spak för att bromsa upp.

 

 

Spårvagnen med kabel. vinstod på en annan och åkte och höll oss i ledstången.

Kattey, vår fantasikt spralliga guide i den öppna bussen

Från San francisco centrum

Fina palmer

 

 

 

d

Alcatraz i bakgrunden

 

 

Vi vilade några timmar innan vi tänkte gå ned och äta på den Italienska restaurangen, men vi var inte hungriga så vi gick för att ta en öl och något mindre på Hard Rock Cafe istället. Vi avslutade kvällen med en promenad runt piren för att se den andra stora bron, Bay bridge som är upplyst på kvällen.



Grand Canyon Maj 2012, dag 5

Då var vi inne på femte dagen i USA. Efter frukost. Gjorde vi oss färdiga, checkade ut och inväntade en bil från Sundance Helicopters, som skulle hämta upp oss. Vi stod och väntande från 10 minuter före tio till nästan kvart över då en limosine kom. Kort resa till flygplatsen för incheckning och invägning med allt vi hade med oss. Nicklas och jag fick sitta fram på utresan som gick över den stora dammanläggningen Hoovers Dam, som byggdes under 1930-talet och som spärrar av Coloradafloden mellan Arizona och Nevada. Från början hette de Boulder Dam, men ändrades 1947 till Hoovers Dam för att hedra presidenten som såg till att projektet genomfördes. Efter c:a 45 minuters flygning flög vi in i den fantastiska stora Grand Canyon, där vi sedan landade för 30 minuters tid att stöva omkring och äta lite tilltugg med champagne som helikopterpiloten Tim bjöd på. Tillbakaresan gick över indianreservat och de stora sjöarna som bildats tack vare Hoovers Dam. Resan avslutades med en tur längs hela strippen i Las Vegas. Det var en snabb och dyr tur för att få uppleva Grand Canyon, men verkligen värt det, jämfört med 2 dagars extra resa och övernattning om man valt att åke med hyrbilen. Väl avsläppta på hotellet blev det en Mc Donalds meny och upphämtning av bagage och hyrbil för vidare färd mot San Francisco. Vi siktade på att komma så nära San Francisco som möjligt och det blev San Jose dit vi anlände klockan ett på natten. Vi blev minst 30 minuter försenade i bilköer någon timma efter Las Vegas och en felkörning då GPS:en fick fnatt vid ett vägbyte som gjorde att vi kom ut i södergående riktning på highwayen och fick åka över 1 mil innan nästa avfart och där vi kunde vända tillbaka. Trötta kom vi i säng och sovmorgon väntar.








Las Vegas Maj 2012, dag 4

Vi vaknade upp med väckning idag för att kunna komma iväg i tid till Supercrossen, som är en av höjdpunkterna på resan. Efter Mc Donaldsfrukost med gröt o juice så kontaktade vi frontdesk för att kolla hur det såg ut med rummet. Jag begärde att få prata med en manager. Efter telefonsamtal och avstämning fick vi ok att det är betalt, men ingen förklaring vad som var fel. Ingen ersättning för de långa telesamtal som krävdes för att reda ut problemen. Vi kom iväg vid 10-tiden och sökte först efter en bensinmack. Vi frågade en tjej om hon visste var det fanns pumpar för E10 eller E20 som det stod på locket. Det skulle vara speciella mackar. På nästa mack frågade vi en man som tankade sin bil och han pekade på vår och sade att vanlig bensin gick bra. Nästa problem var att man skulle ha en Zip-kod när man betalade med kontokortet, istället för Pinkod som vi är vana med. Det gick inte så jag fick gå in i butiken så satte de på pumpen med mitt kreditkort som säkerhet. Det tog c:a 20 minuter att köra till Sam Boyd stadium och vi valde att parkera vid en vägkorsing och fick gå några minuter. Det visade sig vara smart då det var full kaos med bilar och mycket folk i köer till taxi och bussar. Väl inne vid Sam Boyd fick vi vänta över 1 timma i solen på att grindarna öppnades. Inne på stadion hade vi fått riktigt bra platser vid slutet av första raksträckan vid första kurvan. Vi såg både träning, tidsträning och kvalheat. Depån var öppen så vi gick där någon timma och såg teamen med alla autografskrivningar. Det var många svenskar på plats och vi träffade Patrik Helmersson från Scott. Nicklas träffade en kompis, Oliver från AMC.

.Lite uppvisningar innan det var dax för finalpassen vid halv åtta. Det var otroligt vilka jättehopp de gör och väldigt lite vurpor. I den stora huvudklassen hade Nicklas en favorit, Ryan Dungey. Han var med bra i starten och redan på första varvet tog han ledningen som han sedan byggde upp och vann ohotad. Det var däremot fight om andra och tredje platsen så finalen blev bra. Nicklas sammanfattar dagen som rolig och lyckad fast den blev väldigt lång. Inte förrän vid halv ett på natten kom vi i säng.

Ryan Dungey vid autografskrivning i depån.

Kalifornien Maj 2012, dag 2-3

Vaknade tidigt och skrev i bloggen för första dagen. Vi intog sedan frukost på vårt trevliga motell Super8, där både frukost och internet var med i priset. Efter utcheckning tog vi oss ned till Venice Beach i dagsljus. Där ser man människor som äre ute och motionerar, går med hundar och de som vaknar upp för dagen. Några grabbar höll på med skateboard i en fin skatepark i betong. Mina tankar går lite extra till Skateboard och Venice Beach då mycket av skateboardens ursprung kommer härifrån och att vår firma TWS var den den första som var med på skateboardvågen nr 2 i mitten av 80-talet. Utan den hade jag nog inte fått den position i livet jag har idag! Nicklas och jag konstaterade att många lever ett avspänt liv här, men inget som skulle passa oss. Det är kul att ta in av atmosfären.  På vägen därifrån gjorde vi ett stopp i en stor biltillbehörsaffär. Nicklas ville bli lite inspererad och jämförde också med ABH. Nästa stopp som är åt samma håll som Las Vegas var en jättestor motocrossbutik, Chapparal som var ett mål Nicklas hade resan. Den låg i San Bernadino som var i utkanten av LA. Tog ändå över 1 timma i bil för att komma dit. Butikens golvyta var som en ICA Maxi butik Rena drömmen för crossintresserade att gå runt där och köpa prylar. Det första språk vi hörde var andra svenskar som var där. På den timma vi var där var det nog 15-20 svenskar. Det var den enda språk förrutom amerikanska som vi hörde.
Sedan åt vi en hamburgare igen och började resan genom berg och ökenlandskap till Las Vegas dit vi kom fram vid 5-tiden efter c:a 4 timmar från crossaffären. GPS:n var inställd på norra Las Vegas Blvd så vi missade att svänga av så vi passerade alla hotellen och köra tillbaka längs strippen. Det vart ju en imponeranade start av Vegas. Mindre imponerande var ankomsten till hotellet med 4 olika filer och vi var virriga då vi inte visste hur man skulle göra med bagaget. Man fick stå i en fil så kom de och tog bilen sedan bagaget var urtaget. Vi valde att själva ta med vårt bagage istället för att hotellpersonal står med det tills man fått sitt rum. Incheckningen var en jättelång kö som det tog en 20 -30 minuter att stå i. Sedan började nästa problem, ingen bokning enligt hotellet. Kvinnan ringde runt och de kollade mitt bokningsnummer. Nervöst.hur gör vi nu om vi inte får rum. Till slut fick vi ett rum och att vi skulle kontakta vår reseagent i Sverige. Det är säkert helt andra priser nu här på plats. Efter att ha fått rummet på våning 11 i Luxus pyramiden konstaterade vi att det inte heller finns trådlöst internet på rummet, bara med kabel så jag kan använda datan för bloggen och kolla på nätet.( inget WF). Vi åt på en Tacos resturang in en av hotellets 20-tal matställen. Det finns minst 5 Starbruck Cafe och ett Mc Donalds! Sedan var klockan halv elva och Nicklas somnade snabbt. Vi tog sedan en promenad till grannhotellet Mandalin Bay dör de har ett hajrev i bottenplan. Tyvärr stängde de kl. åtta på kvällen så vi fick gå tillbaka. Jag tog tid att från hajrevets entre till man lämnar hotellet tog det 11 minuter att gå! Jagskrev på bloggen en timma innan klockan var halv nio i Sverige så jag kunde ringa Mr Jet kundservice. Fick säkert vänta 30 minuter innan jag kom fram. De hade min bokning och allt skall vara ok, så tjejen skulle ringa hotellet och återkomma till mig direkt. Jag han somna med telefonen bredvid mig och väcktes efter någon timma gissar jag. Allt skulle vara ok nu enligt henne.
Andra dagen tog vi sen frukost och skulle gå ut vid 11-tiden. Först går jag till incheckningsdiskarna och försöker få tag i någon. De hänvisar runt och att jag skall köa nu i utcheckningskön bara för att stämma av att vår bokning är ok nu! Jag går fram till en stängd incheckning där det sitter en kvinna som frågar vad hon kan hjälpa till med. Förklarar för henne och hon kollar i datorn, och fortfarande inte klart. Hon kontaktar en manager på telefon och de har fått något på svenska men vill ha info påengelsa från agenten. Nu är klockan omkring sex i Sverige och stängt. Får ringa istället en jour som pratar engelska. de hittar också mitt ärende och kontaktar hotellet medan jag får vänta. Efter c:a 10 minuter bekräftar de att det skall vara ok, men jag har fortfarande inte fått något mail med ok, även inget svar från hotellet som jag också mailat. Få se hur det slutar! Vi tillbringade dagen med att gå igenom många av hotellen och imponeras av alla byggnader och shower som marknadsföres. Väldigt många också som är utklädda och gör olika uppträdanden om de får någon dollar. Dagens bästa var mannen med en skylt: Jag behöver pengar till mat, men är för ful att prostituera mig! Vi var tillbaka på vårt hotell riktigt trötta i benen omkring kl. fem. Vilade och bött om lite innan vi tog en Tram, en spårvagn 10-15 m över markplan som går mellan några hotell. Då behövde vi inte gå så långt för att komma till Harley Davidsen Cafe där vi avslutade kvällen med en stek o potatis. Vi fick sallad till som förrätt och hade beställt in en Nachos som starter. Det blev mycket mat, hade räckt med bara förrätten och salladen. Så vi lämnade lite och fick gå lite igen tillbaka till hotellet. Isäng runt halv tolv.
Vaknade tidigt och skrev i bloggen för första gången. Vi intog sedan frukost på vårt trevliga motell Super8, där både frukost och internet var med i priset. Efter utcheckning tog vi oss ned till Venice Beach i dagsljus. Där ser man människor som är ute och motionerar, går med hundar och de som vaknar upp för dagen. Några grabbar höll på med skateboard i en fin skatepark i betong. Mina tankar går lite extra till Skateboard och Venice Beach då mycket av skateboardens ursprung kommer härifrån och att vår firma TWS var den första som var med på skateboardvåg nr 2 i mitten av 80-talet. Utan den hade jag nog inte fått den position i livet jag har idag! Nicklas och jag konstaterade att många lever ett avspänt liv här, men det är inget som skulle passa oss. Det är kul att ta in atmosfären.
Målning på en hel husvägg vid Venice Beach
På vägen därifrån gjorde vi ett stopp i en stor biltillbehörsaffär. Nicklas ville bli lite inspirerad och jämförde också med ABH. Nästa stopp på väg mot Las Vegas var en jättestor motocrossbutik, Chapparal som var ett mål Nicklas hade på resan. Den låg i San Bernadino som är i utkanten av LA. Det tog ändå över 1 timma i bil för att komma dit. Butikens golvyta var som en ICA Maxi butik Rena drömmen för crossintresserade att gå runt där och köpa prylar. Det första språk vi hörde var andra svenskar som var där. På den timman vi var där var det nog 15-20 andra svenskar där. Det var den enda språk förrutom amerikanska som vi hörde.
AutoZone biltillbehörsbutik
Sedan åt vi en hamburgare igen och började resan genom berg och ökenlandskap, mot Las Vegas! Vi kom fram vid 5-tiden efter c:a 4 timmars resa från crossaffären. GPS:n var inställd på norra Las Vegas Blvd så vi missade att svänga av, så vi passerade alla hotellen och fick köra tillbaka längs strippen. Det blev ju en imponeranade start av Vegas. Mindre imponerande var ankomsten till hotellet med 4 olika filer och vi var virriga då vi inte visste hur man skulle göra med bagaget. Man fick stå i en fil så kom de och tog bilen efter att bagaget var urtaget. Vi valde att själva ta med vårt bagage istället för att hotellpersonal står med det tills man fått sitt rum. Till incheckningen var det jättelång kö som det tog en 20 -30 minuter att stå i. Sedan började nästa problem, do, hittade inte min bokning. Kvinnan ringde runt och de kollade mitt bokningsnummer. Nervöst. Hur gör vi nu om vi inte får rum. Till slut fick vi ett rum och blev ombedda att kontakta vår reseagent i Sverige. Det är säkert helt andra priser nu här på plats. Efter att ha fått rummet på våning 11 i Luxus pyramiden konstaterade vi att det inte heller finns trådlöst internet på rummet, bara med kabel så jag kan använda datan för bloggen och kolla på nätet.(inget WF alltså). Vi åt på en Tacos restaurang, en av hotellets 20-tal matställen. Det finns minst 5 Starbruck Cafe och ett Mc Donalds!
Vi tog sedan en promenad till grannhotellet Mandalin Bay där de har ett akvarium med hajar i bottenplanet. Tyvärr stängde de kl. åtta på kvällen så vi fick gå tillbaka. Jag tog tid att från hajrevets entre till man lämnar hotellet och det tog det 11 minuter att gå! Sedan var klockan halv elva och Nicklas somnade snabbt.  Jag skrev på bloggen en timma innan klockan var halv nio i Sverige så jag kunde ringa Mr Jet kundservice. Fick säkert vänta 30 minuter innan jag kom fram. De hade min bokning och allt skall vara ok, så tjejen skulle ringa hotellet och återkomma till mig direkt. Jag hann somna med telefonen bredvid mig och väcktes efter någon timma gissar jag. Allt skulle vara ok nu enligt henne.
Andra dagen tog vi sen frukost och skulle gå ut vid 11-tiden. Först går jag till incheckningsdiskarna och försöker få tag i någon. De hänvisar till utcheckningskön där jag får köa bara för att stämma av att vår bokning är ok nu! Jag går fram till en stängd incheckning där det sitter en kvinna som frågar vad hon kan hjälpa till med. Förklarar för henne och hon kollar i datorn, men det är fortfarande inte klart. Hon kontaktar en manager på telefon och får besked att dom fått något på svenska men vill ha info på engelsa från agenten. Nu är klockan omkring sex i Sverige och då är det förståss stängt. Jag får ringa en jour i stället där dom pratar engelska. De hittar också mitt ärende och kontaktar hotellet medan jag får vänta. Efter c:a 10 minuter bekräftar de att det skall vara ok, men jag har fortfarande inte fått något mail med att det är ok, inte heller något svar från hotellet som jag också mailat. Få se hur det slutar! Vi tillbringade dagen med att gå igenom många av hotellen och imponeras av alla byggnader och shower som marknadsförs. Väldigt många också som är utklädda och gör olika uppträdanden om de får någon dollar. Dagens bästa var mannen med en skylt: Jag behöver pengar till mat, men är för ful att prostituera mig! Vi var tillbaka på vårt hotell riktigt trötta i benen omkring kl. fem. Vilade och bytte om lite innan vi tog en Tram, en spårvagn 10-15 m över markplan som går mellan några hotell. Då behövde vi inte gå så långt för att komma till Harley Davidsen Cafe där vi avslutade kvällen med en stek o potatis. Vi fick sallad till som förrätt och hade beställt in en Nachos som starter. Det blev mycket mat, hade räckt med bara förrätten och salladen. Så vi lämnade lite och fick gå lite igen tillbaka till hotellet. Vi kom i säng runt halv tolv.

Kalifornien Maj 2012

Då var det dax för resan till Kalifornien med sonen Nicklas, som vi började att planera och boka i juni 2011. Tisdag 1 maj var det daxs och Nicklas kom med en taxi och plockade upp mig före kl. åtta. Vi var varnade att man måste vara minst 2 timmar innan på Arlanda för alla kontroller. Jag blev själv förvånad hur lätt o smidigt allt gick. Vi försökte också med upgradering och jag fick ta lite av mina poäng så blev både jag och Nicklas uppgraderade till Economy Extra, fast det skulle inte gått att göra det på Nicklas biljett. Flyget gick i tid 10.20 och efter 8 timmar var vi framme i Chicago, där allt bagage måste checkas ut och sedan in på Uniteds Airlines inrikes flyg till LA. Nicklas fick också ett nytt boardingpass då det inte gick från Arlanda på hans biljett. Dax för den omtalade säkerhetskontrollen som inte heller var något problem. Foto och flera fingeravtryck sedan var det klart. Vi fick vänta i 2,5 timmar och tog oss till Uniteds Club, där jag kom in med mitt SAS guldkort till lite smått att äta och dricka och framförallt Internetuppkoppling. Vi landade i LA  18.10 och när vi fått vårt bagage tog vi oss till Crown Plaza Air port hotel med taxi. Chauffören upplyste oss om att det kostade 19 dollar och att vi kunde gå och ta gratis hotellbuss till vårt hotell. Vi tog ändå taxi och tänkte på de stackars turister som kommer till Arlanda och blir lurade direkt. En pizza på hotellet och sedan god natt omkring nio. Då hade vi varit igång 22 timmar.
Tidig vakning första gången jag vaknade var klockan 01.30 och det kändes som morgon. Nytt försök att sova och vi gick sedan upp omkring halv sju och gjorde oss klara för frukosten. Dyra frukostar och inte mycket, speciellt inget pålägg till rostade brödet. Marmelad på bordet och jag frågade efter ost och fick 2 skivor cheddar. Bra med frukt däremot som ju är nyttigt. Utcheckning och vi tog nu hotelbussen till flygplatsen för att hämta upp hyrbilen på Avis. Kvinnan pratade snabbt och otydligt om alla extra kostnader och uppgraderingar. Bilen vi hade bokat ville hon inte vi skulle ha för den var inte bra med bagaget. Tillslut blev det en fin svart Lincoln MXT. 10 dollar extra per dag mot 30 som hon först skulle ha. SAS guldkortet hjälpte igen!
Nu åkte vi först till motellet vi skulle sova på andra natten, för att kunna lämna in bagaget och det var inga problem. Nästa som var planerat var Universial Studios som ligger i norra Hollywood. Efter 45 minuter var vi framme vid Universals stora parkering där man kunde välja att stå nära och betala några dollar mer. Det gjorde vi och gick sedan in i området och tog oss en hamburgare innan vi löste entre till parken. Väl där gick vi genom parken till startplatsen för rundturen med vagnar. Ganska långa köer men det gick snabbt. Bästa attraktionen är nog King kong, då man också använder 3D glasögon för bättre upplevelse. Sedan var det från äldre filmer som Hitchcooks Psycho, Hajen och några till. Ett strort kraschat flygplan passerades också. Efter rundturen planerade vi en attraktion med tekniska filmeffekter men typiskt nog hade de tekniska problem så de visste inte när det skulle komma igång.
Nicklas vid entren
och Stefan
Vi tog oss ur parken och åkte ned till strippen i Hollywood. Gick längs Hollywood Blvd och fick erbjudande att åka med på rundtur till very special price, only for you! Det som skulle kosta 35 USD blev 15 USD var. En orsak var det dåliga vädret, mulet och kyligt, speciellt i den öppna bilen vi satt. Turen blev på 2 timmar med besök av kända filmplatser och rundtur till de flesta stora stjärnornas hus. Efteråt var det svårt att komma ihåg alla. Dagen avslutades med att vi åkte ned till stranden vid Venice Beach för att äta. Vi hittade en trevlig Italiensk restaurang där det spelades och kyparna gick runt och skålade vid alla borden. Kul. Tillbaka till vårt Super8 motell där vi somnade snabbt.
Känns det igen! Från Pretty Women'
Avtryck av rockstjärnors händer, här Kiss.
En målning av Micael Jackson utanför entren till hans hus
Gymmet som Arnold Schwarzenegger startat

Taipei 8-9 mars 2012 sista dagarna

Så var det dax för andra mässdagen. Tidig frukost igen och avfärd till tåget kvart över sju.
Det jag inte har nämt är att matsalen där de också har frukost är helt ombyggd sedan förra året med ny inredning.
Utbudet är också riktigt bra, då man kan få stekta ägg eller omelett med skinka. Enda som det är lite med är vår typ av ost. På mässan började vi igen med möte med Team Shimano. Varje kontor typ Amerika, Australien, Europa, Sydamerika, Singapore, Taiwan, Kina och Japan rapporterade synpunker från kunder första dagen. Mest diskuterat är våra sena leveranser, tack vare allt för stor orderingång under hösten och vintern. Kan man ha för mycket order?
Angenämt problem, men samtidigt inte kul för kunder som inte får hem cyklar i tid.
Planerade kundmöten till kl fyra, Skulle egentligen haft ett möte med Calle Fåglum med efterföljande middag, men han hade blivit smittad av barnen och åkt på en släng av influensan. Istället bestämde vi ett morgonmöte på fredagen. Passade på att åka hem till hotellet med Frank. På hotellet väntade jag in några av Holländarna. Hein och Pelle skulle träffa några kunder i centrum. Robert och jag hängde med i deras taxi och planerade att åka upp i 101.
Taxi chaffören hade dålig koll. Efter 5 minuters körning var vi utanför hotellet igen när han tvärvände och tillslut hittade rätt. Robert och jag gick någon kilometer till 101 i ett väder där regnet hängde i luften. Vi såg bara upp till halva 101 som är 510 meter högt, så det var ingen ide att åka upp. Robert gillar inhemsk mat så vi hittade ett litet ställe som hade Hot Pott. Den är en stålbalja som var avdelad i 2 delar, så vi blandade aldrig vår mat. Det var vatten eller buljong som kokades upp. Vi hade sedan i grönsaker, svamp och fisk som vi hade beställt. Man kan jämföra lite med det Japanska när man värmen upp en skål på bordet. Fast där blandar man maten och bara plockar upp. Vi avslutade med kaffe och taxi till hotellet. Där var Holländarna som hade haft en PRO-afton med deras leverantörer. Vi vart kvar i baren och delade en flaska vin på tre. Sedan kom högsta chefen Marc med eget glas vin och var med och diskuterade. Sedan beställde han in till alla en Japansk gul likör som var exklusiv. ( kommer ej ihåg namnet). Sedan vart det sängdaxs inför sista mässdagen och resan hem,
Åkte in till mässan så jag träffade Calle vid 10-tiden. Efter sista kundmötet vid halv fyra tog jag tåget tillbaka för att byta om lite på hotellet och invänta beställda och förbetalda taxin till flyget hem. Sammanfattar att resan och allt har gått mycket bra. Plumpen är min förkylning som idag sista dagen är helt ok.
Taiwan tjejerna ville ha en bild med Robert och mig utanför
Shimano rummet
Del av NPP rummet
Några design bike som fått pris. Elcykel från Flow
0ch en till
Några cyklister från Saxobank som plockade ut cyklar från ett rum.
Robert på gatan utanför 101
101 i disigt väder. Man ser inte toppvåningarna
Hot Pott maten som skulle ätas
Lite nudlar går alltid ned.
Svårare att få upp fisken som kokades i småbitar!
Och våran servitris
Utsikt från tåget. Någon park som passeras.
Hemma efter 19 timmar varav 12 var flygtid.
och till slut kom väskan.

Taipei 6-9 mars 2012 dag 2

Vaknade tidigt och när jag kollade klockan var den bara halv 2. När man väl somnar om och vaknar till väckningssignalen känns det otroligt tungt. Nåväl frukost på hotellet redan halv sju och avfärd till mässan med tåg
kvart över. Morgonmöte med Team Shimano och sedan vänta på första kunderna till våran produktpresentation som Shimano America ansvarar för. Pratade också med en japan som kallas WT som är säljansvarig för USA. Nämde att jag med son skall komma till Los Angeles i början av maj, och skall eventuellt nu hälsa på dem.
Efter mässan tog jag och Robert tåget tillbaka och avslutade dagen med en öl. Robert skulle ut och gå ocj jag valde att stanna kvar på hotellet eftersom jag fortfarande känner mig hängig. Upptäckte också att hotellets internet låg nere så det blev varken blogg, FB eller Worldfeud innan det vart sovdags.
Väntar på tåget första dagen till mässan. Frank och Arjan
från Shimano Europe
och Hein och Robert
Tektros nya skivbromsar fram för landsvägscykel
Samma cykel bak

Taipei 5-9 mars 2012

Då har jag lämnat ett grått och mulet Hong Kong och kommit till ett ännu gråare och regnigt Taipei.
Möttes av en skylt med namnet STEFAN EKWALL, och bilfärden tog över 1 timma. Det var mycket trafik kring Taipei.
Incheckningen på Grand Victoria tog tid. Först när de checkat in mig var det bara till den 7 mars, och de beklagade att jag måste försöka hitta ett annat hotell. Jag fick slå igång min data för att hitta bekräftelsen som en på Shimano har gjort. Åh, ni var inte incheckat förrän imorgon då de hittade min bokning. Den första hade de bara stryket ett annat namn och skrev mitt efter passet antar jag. Nåväl nu hade jag ingen bokning på måndagen istället. Tydligen har min ändring till den 5 mars istället för 6 mars inte nått fram. Det var ju meningen att Peter F och jag skulle varit i Hong Kong en dag till. Nåväl så hade de ledigt rum så allt blev ok efter en kvart - 20 minuter.Tog det lugn resten av dagen. Åt en risrätt med kött i på den Japanska restuarangen.
Dag 2
Vaknade redan vid 3-tiden och hade svårt att somna om. Gick väl tillslut eftersom jag vaknade halv åtta av mobilen. Frukost och sedan jobbade lite med datan innan jag gick iväg till ett shoppingcenter och tittade lite. Åt en Möven Pick glass ( som blev för stor), så lite senare vart det en Big Mac och vatten, ingen meny. Återigen tillbaks till hotellet och jobbade vidare. Jag har inte träffat några andra från Shimano ännu och på kvällningen gick ned och åt lite för mig själv. Antar att de andra gått iväg och ätit men eftersom jag fortfarande är hängig kan det vara skönt att bara vara för sig själv. Imorgon blir det tidig uppgång för avfärd till mässan.
Inkapslat bygge på väg till flygplatsen. Undra hur många meter väv det går åt?
Höghus samling. Typisk i Hong Kong där det bor mer människor än hela Sverige
Cathay Pacific, planet som skall ta mig till Taipei
Utanför entren till Grand Victoria. 4:e året på samma hotell
Tågbanan högt upp och några scouter som det vimlar av i Taipei.

Hongkong 2012

Då var det dax igen för långvägaresan till Tapei Bikeshow. Vi har gjorts så tidigare år att vi åker via Hongkong och gör ett stopp där. I år var det inte riktigt som det var planerat. Peter F och jag hade planerat att åka till Makau på måndagen 5 mars, men tyvärr kom Peters sjukdom tillbaka väldigt snabbt. Jag har bokat om så jag lämnar Hongkong på måndag och kommer till Tapei en dag tidigare. Flygresan gick bra. Lite irritation i halsen men annars ok. Tog en Minty pepparmint snaps på Helsingfors flygplats. Kom fram efter 10 timmars flygning. Tåg tåg från flygplatsen, ca 20 minuter till Kowloon station, sedan taxi till hotellet, The Kowloon Hotel http://www.harbour-plaza.com/theKowloon
Vilande 2 timmar innan jag tog mig upp till Skybaren på Sheraton hotel somm ligger 100 meter ifrån mitt hotell. Tyvärr var det inget bra väder denna gång, dis och dimma och regn i luften. Lazershowen i Hongkong kör de varje kväll strax efter 20,00. Det syns normalt bra från huvudön Hongkong och från Kowloon där jag är. Avslutet kvällen med en Surf o Turf på Outback grillhouse.
Vy över gatan utanför hotellet
från andra sidan gatan
Utanför entren till hotellet

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0